Utklippan-arkiv - s/y Alva

Första sommaren med Alva seglade vi runt den svenska kusten söder över längs Hallands kusten, Skåne, Blekinge med destination Utklippan. Det blev även tid med några avstickare till Danmark där det blev besök på Læsø, Anholt men också Bornholm och Christiansø.

Vi lämnade Styrsö som är vår hemmahamn tidigt på morgonen den 6:e juni med kursen satt mot Anholt. Första dagen bjöd på mulet väder och lite småkallt, en sydlig vind på 7-8 m/s. Inte bästa väder att starta sin semester på.

: Efter Anholt gav vi oss av mot den svenska kusten, närmare bestämt Mölle strax söder om Kullens fyr och som vi tidigare besökt landvägen men aldrig anlöpt sjövägen

: Ingen värme i luften trots att vi snart är i mitten av juni

Mölle

Vackra Grand Hotel anno 1909. Mölle sågs under åren 1905-14 allmänt som ett syndens näste: män och kvinnor badade ju sida vid sida i ”gemensamhetsbad” vid Ransvik.

: Få båtar i hamnen, inga problem med att ligga längs kajen utan att behöva trängas

: Efter ett par dagars turistande i ett stilla Mölle styr vi sydvart mot Falsterbokanalen

: Vackra ven som skymtar i horisonten

Falsterbokanalen

Vi startade från Mölle med en västlig vind som senare skulle vrida över på syd. En bra bidevind segling i 6-9 m/s, övervägande sol. Ner genom Öresund gick vi längs den danska sidan förbi Köpenhamn. När vi passerat Öresundsbron och satte kurs mot Falsterbokanalen vred vinden ytterligare mot sydost och ökade till dryga 11 m/s. Så det blev tidvis en motig kryss mot Falsterbonäset. Låg kvar över natten i Falsterbokanalens Båtklubbs Marina för att nästkommande morgon passa broöppningen som nu sker på fasta tider, en gång per timma, för att gå vidare ut i Östersjön.

Lite historia om kanalen; När tyskarna under andra världskriget minerade kraftigt utanför Falsterbonäset beslutade staten 1939 att en kanal skulle anläggas för att säkra kustrafiken. Den 1 augusti 1941 passerade den första båten genom kanalen. Kanalen innehåller en sluss som kan stängas för att förhindra ett alltför stort flöde genom kanalen när skillnaden i vattenstånd i de båda haven är för stor. Den grävda kanalen genom Falsterbonäset är 1600 m lång, den har inte muddrats en enda gång sedan den öppnades och detta har betytt att farledsdjupet successivt sänkts från 6,7 m till idag 4 m. Mestadel beroende på en uppgrundning strax söder om kanalen. Idag passeras kanalen av ca 15000 båtar.

: I väntan på broöppning

: Lite trång när alla skall passera

: Nu väntar Östersjön, en ny seglingsupplevelse

Simrishamn

Nu har vi kommit till Simrishamn, Österlens och Äppelkustens ”huvudstad”. Som har haft en av Sveriges största fiskeflotta och med en av Östersjöns största fiskehamnar

: Må detta vara de vackra ”Simrishamnsdörrarna” med anor från 1700-talet

: Det finns en charm i den äldre bebyggelsen och trevliga gränder att flanera igenom

: Är detta var som finns kvar av fiskeflottan?

Lämnar Simrishamn i bleke. Nu är destinationen satt till Hanö lite drygt 8 M OSO om Sölvesborg vilket är Alvas tidigare hemmavatten. Vädret var fint med sol men tyvärr inte mycket till vind, så det blev motorgång hela sträckan.

Hanö

Hanö hamn. Gott om plats så här tidigt på säsongen. De båtar vi mötte var oftast tyskar eller holländare.

: Inte många båtar

: Fyren på ön

På Hanös högsta berghäll (60 möh) står det 16 meter höga fyrtornet, som restes mellan 1904 och 1906. Det är en av det ljusstarkaste fyrarna i Östersjön. Dess lysvidd är hela 23,5 M. Tre ljusblixtar slungas ut över havet vad 12:e sekund /FL(3)W12s/.

Under Napoleonskrigets dagar var Hanö bas för den engelska örlogsflottans manövrer i Östersjön under åren 1810-1812. Ett minne från den tiden är den engelska kyrkogården som ligger på berghällarna mellan fyren och Bönsäcken. 15 sjömän ur flottan fick sina gravar här. Det händer även idag att engelska flottan besöker ön. Det stora träkorset restes 1973 då en engelsk fregatt besökte ön.

På den norra delen av ön häckar en stor måskoloni. Här fick vi gå varsamt fram för att inte bli attackerad av skränande och dykande måsar som skyddade sin ungar. Landskapet som är mycket vackert skiftar verkligen på ön. Allt ifrån släta flacka berghällar till tät lövskog. I skogarna finns en Dovhjort stam på mellan 100-200 djur. Djuren planterades in 1956 för att hjälpa till med att hålla landskapet öppet. Så ni som inte besökt ön än, är det ett väl värt besök!

: Här såg vi dovhjort

: Bönsäcken

På öns norra sida finns en strandsporre som sträcker sig ut i havet med miljontals vattenslipade stenar som ständigt rör sig och ändrar form och utseende efter havets stormar och vindriktning. Under en kraftig storm 1976 raserades nästan hela udden och begravdes under vattenytan, men efter hand började havet sakteliga återuppbygga strandsporren igen. Det finns många föreställningar om hur Bönsäcken fått sitt namn. En sägen berättar om en jättekvinna, som för länge sedan bodde på Hanö som kom att tröttna på ensamheten. För att komma iland på Lister bestämde hon sig för att bygga en stenbro över sundet. Hon samlade massor av stenar i sitt stora förkläde, men så snubblade hon och alla stenar som hon plockat föll ur, hamnade nere vid strandkanten, och så bildades Bönsäcken.

Nu styr vi kursen vidare mot Utklippan, Sveriges sydostligaste ögrupp.

Utklippan

Karlskrona

Åter på Hanö

Nu går färden vidare mot Christiansø

En sula har förirrat sig hit från Skottland. Den har bott här i några år och är enligt hamnkapten lite störd, går gärna till angrepp.

: Kaxig trut!

: Andra intressanta invånare, grodor med ursprung från Polen!

: Hamnade mitt i en filminspelning för ett danskt matprogram.

: Man får en känsla av medelhavet

: Ett gammalt fängelse på ön

Öarna är av urberg och det är massor med sten överallt som dels fästningsanläggningarna, dels de gamla kasernerna och fiskestugorna är byggda av.

Pirater, sjörövare, pest och sjöfart. Landstigningen satte fart på fantasin. En fantastisk fästningsanläggning mitt ute i havet. En helt underbar trädgårdsö. En levande museimiljö.